Judendom III

Den judiska religioner har vissa fokuseringspunkter, vissa element på vilket det hela vilar.

Först och främst, Synagogan. Ställföreträdare för templet, som ju förstördes år 70 av romarna. Gudstjänster, utbildning, olika högtidsceremonier. Åtskilliga synagogor i Europa tämligen anspråkslösa, på grund av de ständiga övergreppen, men här och där större och mer utsmyckade byggnader, inte minst nu under de senaste 60 åren.

I synagogan förvaras de heliga bokrullarna, som består av Toran (= Moseböckerna), andra viktiga texter är Neviim(= historiska och profetiska skrifter), samt Ketuvim (= poesi och vishetslitteratur). Rullarna är det absolut heligaste i judendomen, och de bevaras och restaureras kontinuerligt. Nedtecknandet och restaureringen närmast en meditationsövning.

I synagogan firas en gång i veckan sabbaten, vilken inleds fredag kväll. Under sabbaten får man inte arbeta, ett förbud som sträcker sig så långt att man ej heller får skriva, resa eller göra upp eld och laga mat. På sabbaten skall man vila och ha det trevligt.

Judiska högtider och festligheter är i grunden, liksom de flesta andra religioners, starkt knutna till jordbruksåret, samt till olika händelser i den judiska historien. Viktigast är Pesach (påsk), vilken firas i åminnelse av uttåget ur Egypten. En stor fest är också Hannukka, en ljusfest då man firar templets återinvigning. Hannukka sammanfaller ofta med Jul.

Judiska symboler

Ett par symboler sammanknippas med judendomen. Dels är det den flerarmade ljusstaken, menorahn. Den första fanns i templet och fördes bort av romarna, och inte kan ersättas. Under Hannukkan tänder man dessa ljus ett efter ett, ungefär som den kristna advent.

Den andra symbolen är den sexuddiga stjärnan, Davidsstjärnan, vilken till exempel ingår i Israels nationalflagga. Denna behöver inte ha varit judisk i grunden (vanlig geometrisk symbol), utan förekom ofta i mystiska sammanhang under medeltiden. Anses dock i dagsläget representera judendomen som religion och judarna som etnicitet.

Riktningar inom judendomen

Flera riktningar och förgreningar inom judendomen. De mest betydelsefull är de som följer:

De ortodoxa

Ortodoxa judar håller mycket hårt på traditionerna, ofta till punkt och pricka.

De följer benhårt de 613 reglerna

Utmärker sig ofta genom fysiska attribut: Svarta kläder, hatt för män och peruk för kvinnor (perukbruket på väg att försvinna, det är en ganska ny tradition, bara 500 år). Män skall ha skägg och kindlocks.

Bland de ortodoxa finns många olika undergrupperingar.

Ofta starka inslag av kabbalan, den judiska siffermystiken.

Många ortodoxa motsätter sig staten Israel, menar att et utlovade landet måste komma från Gud.

De lever ofta i isolerade samhällen, enklaver (Brooklyn, delar av Jerusalem)

I Israel har de ortodoxa flera privilegier, befriade från värnplikt och gratis eller åtminstone sponsrade studier. Detta retar inte minst andra israeler, vilka ser dem som förfördelade. Detta ett politiskt problem i Israel.

De Konservativa

Konservativ judendom är en ganska ny rörelse.

Uppstod på 1800-talet som en reaktion mot det minskade intresset för traditionerna, vilket var resultatet av upplysningen och upplösningen av gettosystemet i stora delar av Europa.

Håller hårt på traditionerna, men mer med inriktning på den judiska kulturen än på det teologiska.

Högtiderna mycket viktiga, men i övrigt är konservativ judendom tämligen fri.

De Liberala

Den liberala judendomen menar att mycket av det som står i de heliga skrifterna, och många traditioner, är från så lång tid tillbaka att man inte kan följa dessa i ett modernt samhälle. De liberala judarna är ytterst tillåtande, de kan ha gudstjänster på andra språk än hebreiska, de firar ibland sabbaten på söndagar (eller då övrig population är ledig) och så vidare.

De flesta liberala judarna bor i USA.

Antisemitism

Antisemitism kallas misstro och hat mot judar. Det är ett dåligt begrepp, då det rör sig om ren rasism, och skall betraktas som detta.

Skilj på antisemitism och antisionism.

Sionism- Judisk nationalism som uppstod i slutet på 1800-talet.

Varför har judar förföljts? Etnisk minoritet. Gudamördare.

Staten Israels grundande 1948 födde en ny typ av antisemitism, den arabisk-muslimska.

Judendom och döden

Oavsett vem du är, vilken riktning eller religion du tillhör: Alla skall vi dö, även judarna.

Judendomen är dock mycket ointresserad av vad som händer efter döden. Det finns ingen tydlig bild av himlen eller paradiset, och judendomen saknar helt helvete (Gehenna var en sophög som ibland får vara ställföreträdande helvete). Det figurerar lite olika syn på döden inom judendomen, de vanligaste är dessa:

1. Vi vet inget. Och är inte intresserade. Judendomen är till för att höja livskvaliteten, inte förlänga livet.
2. Själarnas lyckotillvaro. Det närmaste ett paradis man kommer inom judendomen.
3. Vissa tror på kortvariga, renande straff. Här kan kristendomen ha påverkat.
4. Vissa tror på en form av reinkarnation, själavandring. Främst kabballister.

Alltså: Ingen dom, ingen hämnd, ingen återuppståndelse…